Övervåning
Bottenvåning
Källare
Källare
Övrigt
 
Vårt hus är en salsbyggnad med karolinsk planlösning ... läs mer

måndag, juli 21, 2008

Om linoljefärg

Det tog ungefär ett år av "hårslitande" innan vi äntligen hittade den färg som vi nu använder överallt. Detta är berättelsen om mina erfarenheter.

Bakgrund

Alla är vi barn i början och vi bestämde oss direkt efter inflyttningen för att hitta en färgaffär som kunde ge oss goda råd och givetvis också en bra kundrabatt. Jag kommer inte att nämna namn eller tillverkare men den affär vi till slut fastnade för gav oss den "ultimata färgen" som hade ordet plast i namnet.

Just det ordet reagerade jag för och det sa jag också. Vi hade ju köpt ett väldigt gammalt hus och plastfärger var något som de inte använde före 1957 (det år då sista invändiga målningen gjordes).
- Nej, detta innehåller plastdispersion som är något helt annat, svarade säljaren.
Jag köpte tio liter och for hem och målade den tredelade taklisten i matsalen ett varv.

Dagen efter upptäckte jag att det hade blivit "torrsprickor" runt kuloledningen som går i underkanten av taklisten och även längs med varje litet veck eller profil på dekorlisterna. Jag tänkte att de far väl bort med ytterligare ett varv men samma sak inträffade dagen efter detta så då for jag tillbaka till affären. De kunde inte begripa vad som hade hänt.
- Färgen måste ha reagerat med den befintliga färgen. Du ska få prova med ett annat fabrikat.
Jag fick en ny burk i handen och började fråga vad det egentligen var för färg som man målade med tidigare och om det fanns någon sådan att köpa.
- Nja, det är nog ingen färg som vi rekommenderar längre. Förresten, nu kom jag på vad du ska ha. Du ska först måla på med denna färg (ny burk i handen) som lägger sig som ett lock på den befintliga färgen. Den förhindrar att den nya färgen reagerar med den tidigare.

Jag for hem med den nya burken men struntade nu i att försöka måla mera. Fick därefter ett tips av en kompis att prova linoljefärg. Han hade använt detta för att måla badrumstaket i sitt äldre hus. Hade inte funderat så mycket på detta om det inte var för att jag sedan "sprang på" en burk i ett byggvaruhus. Linoljefärg - för utomhusbruk stod det på burken. Den nya pärlsponten till vårt badrumstak behövde också målas så jag frågade en säljare om färgen.
- Linoljefärg... Nä, detta är inget jag skulle rekommendera, sa han.
I ren protest så köpte jag därför burken.

Började leta information och fick då reda på målningssättet. Tunt, tunt, tunt....
Om det bara var för denna burk så skulle jag aldrig rekommendera färgen. Jag fick måla pärlsponten fem varv innan all synlig shellack försvann så att jag kunde sätta upp den och sedan ytterligare två varv på plats. Denna linoljefärg jämfört med de jag köpt senare hade alldeles för lite pigment och för mycket olja. Varje varv torkade också väldigt sakta (ca fyra-fem dagar i ett kallgarage på sommaren).

Jag gillade dock att den inte torkade för snabbt. Andra färger som jag hade börjat måla med i badrummet och i föräldrasovrummet var av alkydtyp. Där var det problem med att penseln började torkade ihop efter en timme och att man var tvungen att rengöra den med lacknafta emellanåt. Vidare var det ett elände att få penslar (och tvättfat) rena efteråt men det kunde "vår" färgaffär självklart råda bot på. Ett riktigt dyrt penseltvättmedel skulle vi använda. Visade sig också vara ett skämt. Jag gjorde en test (dock inte vetenskaplig) på diskbänken där jag droppade lite penseltvätt och lacknafta på lite målarfärg. Lacknaftan gjorde en klart större "ros" i målarfärgen än det dubbelt så dyra penseltvättmedlet.

Jag har provat två fabrikat av alkydfärger. Dessa var faktiskt helt okej när det gällde täckförmågan. Den ena reagerade dock med den befintliga färgen på så sätt att den nya färgen blev helt gulvit efter bara en vecka. Mer irritation... Jag gjorde sedan en liten test med en linoljefärg och en alkydfärg genom att lägga en liten droppe på en träbit. Efter en månad kunde jag lätt klösa bort alkydfärgen som bara låg utanpå träet men däremot inte linoljefärgen som hade sugit in i träet.

Linoljefärg

Nu när bakgrunden om våra färgproblem är berättad kan jag börja nämna mina erfarenheter av linoljefärg. Det finns olika tillverkare och vi har provat en del. En av de bättre och billigaste köpte jag faktiskt på ett s.k. lågprisvaruhus i närheten. De har dock till min förtret slutat med att sälja denna pga för lite kundintresse. Nu beställer jag färdigblandad på nätet men ska snart prova att blanda själv. Det finns nämligen kokt linolja att köpa mycket billigare lokalt som garanterat skulle duga för inomhusbruk. Pigment måste jag dock beställa. Linolja och pigment är nämligen allt som färgen består av.

Penslar

På nätet har jag hittat perfekta penslar av svinborst. I varenda färgaffär i närheten säljer de bara penslar tillverkade med syntetborst. Har köpt de dyraste de haft men i jämförelse är de helt värdelösa... Är alldeles för styva så att det blir ett märke för varje gång man sätter ner penseln och är sedan omöjliga att få helt rena. En "riktig" pensel blir däremot bara bättre med tiden om man rengör den rätt.

Jag använder för det mesta bara en enda pensel för allt måleriarbete. Oftast en 50 mm men ibland en 70 mm flat lackpensel. En rund anstrykare använder jag bara på fönsterbågar för att måla kittet. Enligt "instruktionsboken" så använder man anstrykaren för att arbeta in färgen och en lackpensel för att släta ut färgen, men jag tycker att det går lika bra att arbeta in färgen med endast den sistnämnda.

När penseln är ny låter jag den ligga i blöt över natten och sedan tvättar jag ur den ordentligt med såpa. Det kan släppa något strå i den första kvadratmetern man målar men efter det har jag inte haft några problem längre. Jag har köpt totalt fyra flata penslar under nu sju år. Den första penseln använder jag dock bara när jag grundmålar för där börjar stråna bli för styva pga färg i roten som jag inte varit tillräckligt noga med att få bort. Den fjärde och sista penseln (en 70 mm) har jag precis börjat att använda och den kommer att räcka många år framöver. Jag hade ett problem med att den förra 70 mm penselns borst (metalldelen) började sitta lös. Efter för mycket vattensköljande så började häftklammern att lossna. Detta löste jag genom att hamra dit ytterligare någon klammer.

Rengöring

Vad är det för dundermedel jag använder för att få ren penslarna då? Jo, vanlig såpa. Jag använder helst en lite dyrare (med 15-30% såpa) men det fungerar också bra med en billigare variant (med 5% såpa). Vilken sorts såpa det är har inte heller någon större betydelse. Jag häller lite såpa i penseln och knådar med handen under lite rinnande vatten direkt i handfatet. Spola inte för mycket så att all såpa spolas ur direkt. Vattnet ska bli klart när allt är färdigt. Häll lite såpa även direkt i handfatet och låt vattnet rinna ner i avloppet. Blöt penseln i strålen och "måla" i såpan och runt handfatet. Tryck och stöt penseln hårt i handfatet hela tiden för att få ut all färg. Om jag har använt exempelvis en plastburk för färgen så tvättar jag samtidigt ur denna genom att använda såpvatten och stöta penseln i botten av burken. Händerna blir även ordentligt genomtvättade så av den anledningen använder jag aldrig skyddshanskar eller liknande. Man kan också få händerna och handfatet rent genom att använda en trasa med såpvatten. Ungefär efter fyra "sprut" med såpflaskan så bör allt vara färgfritt. Ju bredare eller tjockare pensel jag använder desto mer såpa går det åt. Det sista jag gör är att fylla penseln med lite såpvatten, jämna till borsten och lägga undan den.

Jag har även provat att ställa undan penslar i kokt eller rå linolja (och det senare är att föredra för längre förvaring) men det är inget som jag längre rekommenderar. Det går nu så fort att rengöra både penslar och händer men det kan vara ett alternativ om man ska lämna målningen och om man inte vill smutsa ner händerna.

Märk väl att såpa även kan användas för att rengöra alkydfärger men går inte alls lika bra. Det går inte heller lika bra att ta bort linoljefärg från penslar med syntetborst. En matt linoljefärg innehåller mycket mer pigment och är också mer svårtvättad. I svåra fall tar jag först och lakar ur det mesta i en burk med lacknafta eller i ett hushållspapper med lite lacknafta.

Brytning

All linoljefärg gulnar i mörka utrymmen. Framför allt märks detta på en vit nyans. Om färgen sen utsätts för solljus kommer den vita nyansen tillbaka. Av den anledningen är det brukligt att bryta med någon mörkare kulör för att gulningen ska synas mindre. Exempelvis kimrök eller grön umbra. Jag har tidigare bara brutit med kimrök och då med endast 20 droppar i en liter vit färg för att matcha de äldre vitmålade detaljerna. Kimröken blandar jag till själv med pigment och kokt linolja så måttet måste man prova sig fram till. Nyansen tenderar att gå mot blått om det blir för mycket kimrök så var försiktig och blanda om väl. Nu har jag även börjat att bryta med grön umbra för att det var vanligt på utedetaljer såsom fönsterfoder och knutar. Har bara målat lite invändigt med grön umbra men upptäckt att man får fram en lite varmare gråton. Hur det blir med tiden återstår dock att se. Ser dock ingen gulning i mina kimröksbrytningar.

Förtunning

Jag använder endast lacknafta för att späda ut färgen. Balsamterpentin har jag inte ens provat fast det står överallt att man förtunnar linoljefärg med detta. Lacknafta fungerar förträffligt.

Målning

Det står på många ställen om hur man målar med linoljefärg och så gör nog jag också. Jag håller dock inte på och mäter in så och så mycket procent förtunning som jag använder i de tre olika stegen. Många tycker att det är "fusk" att förtunna men detta är den metod som fungerar bäst för mig (inomhus). För att arbeta ut färgen riktigt tunt så doppar jag penseln i färgen och gör sedan små färgklickar med jämna mellanrum på en ganska stor yta. Därefter arbetar jag ut klickarna i olika riktningar så att alltsammans täcks.

Grundningen gör jag med färgen tunn som mjölk. En bra färg ska även bli rätt så täckande men efter en timme så kan man se att färgen har börjat suga in och träet har blivit mer synligt. Är det många detaljer som målas samtidigt så kan jag gå tillbaka och dra ytterligare några penseldrag med mera tunn färg. Lacknaftan brukar jag för det mesta bara hälla överst i burken utan att blanda om. Ungefär en halv centimeter åt gången. Doppar jag ner penseln i burken och drar upp så har jag en bra, rätt så droppande grundfärg. Om det efter ett tag behövs mer förtunning så märker man detta på konsistensen när man målar. Det viktiga är att det inte på några ställen ligger små droppar, rinningar eller för tjocka områden på den målade ytan. Då har man inte arbetat ut färgen tillräckligt.

Mellanstrykningen brukar inomhus kunna göras dagen efter då färgen torkat. Tryck ner ett finger i föregående lager och vrid om. Om färgen är tillräckligt torr ska fingret inte bli färgat. Jag använder inte lika mycket förtunning i detta varv men gör på samma sätt. Här är jag dock mer noggrann med att allt täcks (eller så att jag vet att det kommer att täckas av nästa varv). Har jag spacklat på vissa ställen med sandspackel så behövs det mer färg där. Efter ca en halvtimme kan man återgå till övermålade spacklingsområden för att se om färgen har sugit in klart just där. Spackling (om det behövs) och slipning med ett fint sandpapper gör jag alltid efter grundningen. Jag har aldrig använt linoljespackel så jag vet inte hur det underlaget beter sig. Däremot använder jag ofta linoljekitt till små sprickor och försänkta spikskallar och det går bra att få detta täckt med bara en strykning.

Slutstrykningen gör jag också många gånger med lite förtunnad färg. Det är absolut enklast för att inte få den för tjock, men om man vill att ytan ska förbli så blank som möjligt så bör man inte förtunna denna omgång. När sista färglagret är inarbetat så lägger jag penseln helt lös på ytan och drar de slutliga penseldragen. Bästa resultatet får man genom att göra ganska korta penseldrag som överlappar varandra istället för långa penseldrag som gör att slutresultatet ser mer randigt ut. Linoljefärgen är rätt blank direkt efter en målning men börjar att mattas redan efter några dagar för att sedan bli lite halvmatt. Färgen på en bordsskiva förtunnar jag inte men däremot färgen på dörrar och foder. Observera att färgen inte får rinna eller bli för tjock men om den har blivit det i något varv så är det lika bra att man skrapar bort det direkt man hittar det. Får det torka blir det till slut som ett fult russinskinn.

Förvaring
Penslarna försvarar jag alltid urtvättade och liggande. Förvara färg i burkar har jag upplevt som väldigt besvärligt. Färgen brukar torka ihop på ytan och bildar en hinna. Den enda burk jag tycker att man kan spara färgen en längre tid är i enlitersburkar. Linoljefärgen skiktar sig alltid när den får stå ett tag så att linoljan hamnar överst. På större burkar (fem - tio liter) är det ofta kvar för mycket luft så att den börjar att torka på ytan om man lämnar dessa halvfulla. Jag har provat att lägga plastfolie eller aluminiumfolie överst i burken men det fungerar inte. Då är det bättre att bara skala bort det torkade lagret och kasta detta. Det finns tomma burkar att köpa så nu häller jag alltid över från tiolitersburkar till trelitersburkar och från dessa häller jag sedan över till enlitersburkar när jag ska måla. Samtliga ställer jag upp och ner när de inte används. Är det mindre ytor och speciella färgbrytningar så använder jag glasburkar (gurkburkar med stor öppning) för målning och förvaring.

Brandrisk
Skriver man om linoljefärg så måste man även nämna att linoljan kan självantända i trasor och dylikt. Lägg alltid dessa i blöt. Måla inte eller låt färgen torka i direkt solljus.

Slutord

Jag gillar tanken att om 300 år ska barnbarnsbarnbarnen kunna visa upp ett skåp i antikrundan med sådan där fin patina som bara går att få fram med naturlig nötning av just linoljefärg. Heller det än att barnbarnen om 30 år står där med ett flagnande skåp som måste skrapas och klagar över att morfar använde fel sorts färg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

9 kommentarer:

Anonym sa...

Ett tips på förvaring av burkar är att vända upp och ned på dem, har haft burkar stått i flera år och det fungerar hur bra som helst.
Linojefärg är helt underbart att jobba med!

Fru Hvila Ro sa...

Hej Kent och tack för din kommentar. Trodde jag hade glömt skiva det men jag hade faktiskt nämt det på ett ställe i texten. Har man för stora burkar med för lite färg kvar så fungerar dock ingenting. Ha de!

Anonym sa...

Ville bara säga att din blogg är förträfflig. Särskilt tipsen om linolja har varit bra för mig som "linoljenybörjare". Har just klarat av första strykningen av 1/3 del av vårt nyspontade (med gammal spont :-) ) kök. Tyvärr läste vi för sent om ditt tips om linoljekitt, vi köpte "kvistlack" hos färghandlarn. Vi får väl se om det håller... Annars så har vi också gått på en del nitar. Målade sovrumsgolvet med Nordsjö golvfärg i början av vår renoveringsiver(PLASTfärg). Behöver inte säga mer än att det var värdelöst. Har flagat och blivit mycket fult på kort tid!
Som sagt, tack för din blogg!
/Anna

Fru Hvila Ro sa...

Hej Anna! Jag kan bara hoppas att ni också blir "linoljefrälsta". Det tar lite tid att lära sig tekniken men efter det vill man inte använda någon annan sorts färg. Man ska passa sig för burkar med exempelvis "kvistlack" och "fönsterkitt" utan använda orginalen såsom schellack och linoljekitt. Kvistar inomhus förseglar jag alltid med schellack. Lycka till med erat fortsatta renoverande!

Anonym sa...

Hej igen!
Jo frälsta håller vi på att bli, konstigt nog - för det är mödosamt minsann! Och nu när det börjar torka verkar det som att du (igen) har rätt. Det är mörka fläckar där kvistlacket använts under första lagret färg. Färghandlarn sa att schellack inte får säljas längre?!? Fast när vi kom hem såg jag för sent att schellack finns med i Gysinges katalog som nu väl är 2 år gammal. Men vi litade på färghandlaren och körde på. Utan att gå i inkvisition, undrar jag ändå på vem man ska lita? Var får vi tag på linoljekitt?
Vad fina bilder på lidret förresten.
/Anna

Fru Hvila Ro sa...

Ge inte upp...! Att man ser kvistarna eller kvistlacken genom första och kanske andra lagret färg är precis som det ska vara. Då har ni målat tillräckligt tunt. Fler varv behövs. Vilka kan man lita på? En som lever på att sälja sin produkt eller på de som använder den?
Linoljekitt har jag hittat på de flesta byggvaruhus (utan att nämna några namn). Lycka till!

Anonym sa...

Hej! Vilken bra sida och massor med tips för målning med linoljefärg. Jag är helt övertygad att jag ska fortsätta att bara använda det - trots att jag säkert har gjort de flesta fel man kan. Jag har målat en massa pärlspont (nytt) och omfattningar, snickerier med vit färg från Gysinge och först nu förstår jag att risken finns att den blir väldigt gul där inte ljuset kommer åt. Dessutom har jag fått måla 4-5 gånger för att få det att täcka någorlunda. Men skam den som ger sig. Jag vill ändå ha en vit färg så nu har jag "pytsat" i 1 dl färdigblandad 15% grön umbra från Gysinge i 5 liter vit färg. Ser ingen skillnad på färgen (vilket är bra) men hoppas nu att detta ska motverka "gulningen". Va tror du? Hur mycket grön umbra ska man ha för att hindra att det gulnar, kanske täcker lite snabbare - men ändå fortfarande är en vit färg?
Tack för massor med tips om penslar, burkar, tvätt mm! Kul! Ha det gott- hälsningar från inspirerad :)

Herr Hvila Ro sa...

Hej och tack för din kommentar! Tycker att Gysinges "vanliga" vita linoljefärg täcker väldigt bra. Viktigt är att blanda burkar väl eftersom pigmentet sjunker till botten. De har en ny "Grå umbra"-kulör vi beställt för att se om vi kan få en fortfarande vit nyans men som går mer mot varmt grått. En "gulning" där dagsljuset inte räcker till är nog svårt att bli av med. Det är nog bara att experimentera vidare. Lycka till!

Anonym sa...

Kul läsning, handlare som jag träffat på sågar oftast linoljefärg...snurrade runt på nätet och hittade en sida: av jord. Hon verkar ha forskat på linoljeområdet och det går att köpa en bok för runt 1000 spänn. Där verkar det stå exakt hur man skall blanda pigmenten i % eller gram för att lite olika färger . Tänkte köpa den när jag får råd Hepphepp sa "Pepp"